Hoppa till innehållet
Meny

Elavtal bostadsrättsförening: så väljer föreningen rätt avtal

Ett elavtal för en bostadsrättsförening gäller alltid fastighetselen: trapphus, tvättstuga, hiss och belysning. Har föreningen gemensam el med individuell mätning (IMD) köper den också lägenheternas el. Föreningen tecknar på villkor för näringsidkare, Elhandel 2025 N, och har därför varken ångerrätt eller konsumentskyddet i ellagen.

Elavtal bostadsrättsförening: det här gällerUppgift
AvtalsvillkorElhandel 2025 N (näringsidkare), inte Elhandel 2025 K
Ångerrätt vid avtal på distansNej, den gäller bara konsumenter
Uppsägning av tillsvidareavtalSkriftligt, avtalet upphör senast 14 dagar efter om inget annat avtalats
Byte av elhandlareInom tre veckor. Kostnadsfritt för små företag
Lagkrav på IMD för elNej. Kraven på IMD gäller värme och tappvarmvatten
Elstöd jan–feb 2026 vid gemensam elInget stöd till medlemmarna
Sistahandsleverantör från 2027-07-01Bara för förbrukning under 100 000 kWh per år

Källor: Energiföretagen Sveriges villkor Elhandel 2025 N och 2025 K, elmarknadslagen (2026:1281), Boverket och förordning 2026:502, hämtade 29 oktober 2026.

Har du som medlem frågor om ditt eget elavtal i lägenheten finns svaren på elavtal för bostadsrätt och lägenhet. Den här sidan handlar om föreningens avtal.

Vilket elavtal behöver en bostadsrättsförening?

En bostadsrättsförening behöver minst ett elnätsavtal och ett elhandelsavtal för fastighetselen, alltså el till gemensamma utrymmen och installationer. Har föreningen också gemensam el för lägenheterna täcker samma avtal hela huset. Har föreningen flera huskroppar kan det finnas flera uttagspunkter, var och en med sitt eget anläggnings-ID.

Fastighetselen driver till exempel:

  • belysning i trapphus, källare och utemiljö
  • hiss, ventilation och pumpar
  • tvättstuga och torkrum
  • värmesystemets cirkulationspumpar och styrning
  • laddplatser för elbil, om de är kopplade till föreningens mätare
  • motorvärmare och garage

Elnätsavtalet tecknar föreningen med nätbolaget där huset står. Det går inte att välja. Elhandelsavtalet väljer föreningen fritt, på samma sätt som ett hushåll. Hur nätet och nätavgiften fungerar beskriver vi på elnät.

Vad är skillnaden mellan fastighetsel och gemensam el?

Fastighetsel är den el föreningen själv använder i gemensamma delar. Gemensam el betyder att föreningen även köper hushållselen till lägenheterna, genom ett enda stort abonnemang för hela fastigheten. Medlemmarnas förbrukning mäts med föreningens egna undermätare och debiteras på avgiftsavin. Det kallas individuell mätning och debitering, IMD.

FastighetselGemensam el med IMD
Vad elen används tillGemensamma utrymmen och installationerGemensamma utrymmen och alla lägenheter
Antal elnätsabonnemangFöreningens, plus ett per lägenhetEtt för hela fastigheten
Vem som väljer elhandelsbolag för lägenheternaVarje medlemFöreningen
Vem som mäter lägenhetens elNätbolagetFöreningen, med egna undermätare
Hur medlemmen betalarEgen faktura från elbolag och nätbolagPå avgiftsavin från föreningen
Konsumentskydd i ellagen för medlemmenJaNej

Ellevio beskriver gemensamhetsel som att de enskilda abonnemangen ersätts av ett stort, att föreningen tar över mätningen från nätbolaget och att moms och energiskatt tillkommer som tidigare (Ellevio, Vad menas med gemensamhetsel?).

Gäller konsumentskyddet när föreningen tecknar elavtal?

Nej. En bostadsrättsförening är en juridisk person, och de allmänna villkoren för konsumenter, Elhandel 2025 K, gäller bara fysiska personer som köper el huvudsakligen för ändamål utanför näringsverksamhet (p. 1.3). Föreningen köper i stället el på Elhandel 2025 N, som gäller el i näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet (p. 1.1).

Skillnaderna är konkreta. Vår jämförelse av de två villkoren, punkt för punkt:

FrågaKonsument (Elhandel 2025 K)Förening (Elhandel 2025 N)
Ångerrätt vid avtal på distans14 dagar (p. 2.5)Finns inte
Hur avtalet sägs uppMuntligt eller skriftligt (p. 6.1)Skriftligt (p. 6.1)
När ett tillsvidareavtal upphörSenast 14 dagar efter uppsägning, om inget annat avtalatsSamma
Byte av elhandlare kostnadsfrittFör konsumenten (p. 2.8)För små företag (p. 2.6)
Byte genomförtInom tre veckorInom tre veckor (p. 2.7)
Högsta säkerhet eller förskottFyra månaders beräknade avgifter (p. 4.4)Sex månaders beräknade avgifter (p. 4.4)
Säkerheten återlämnas efterSex månader med betalning i tidEtt år med betalning i tid
Tid att betala innan frånkopplingEnligt ellagens regler för konsumenter (p. 5.1–5.2)Minst 15 dagar från begäran om rättelse (p. 5.2)
Meddelande före slutet av fast avtal60–90 dagar före (p. 6.2)60–90 dagar före (p. 6.2)

Källa: Elhandel 2025 K och Elhandel 2025 N, Energiföretagen Sverige, lästa 2026-10-29. Elbolagens särskilda villkor kan avvika.

Två saker är viktigast för styrelsen. Det finns ingen ångerfrist, så ett avtal som tecknats är bindande direkt. Och villkoren för fast pris, brytavgift och förlängning står i elbolagets särskilda villkor för företag, som kan skilja sig från bolagets konsumentvillkor. Läs dem innan ni skriver under.

Vad är IMD el, och är det ett lagkrav?

IMD el betyder att föreningen mäter varje lägenhets elförbrukning med egna undermätare och debiterar medlemmen för den faktiska förbrukningen. Det är inget krav att debitera hushållselen individuellt. Lagen (2022:333) om energimätning i byggnader, som ersatte lagen 2014:267 den 1 juni 2022, och Boverkets föreskrifter (BFS 2022:3) kräver individuell mätning och debitering av värme och tappvarmvatten i vissa flerbostadshus. För el kräver lagen bara att elen i varje lägenhet ska kunna mätas när huset byggs eller byggs om, inte att föreningen debiterar efter förbrukning.

Boverket beskriver vilka byggnader som omfattas av IMD-kraven. Det gäller flerbostadshus med central värmekälla och ett primärenergital över 200 kWh per kvadratmeter och år, eller 180 i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (Boverket, Byggnader som omfattas av IMD). Ellevio skriver också att det inte finns något lagkrav på IMD för el.

Gemensam el är alltså ett frivilligt val som föreningen gör. Det behövs ett beslut enligt stadgarna, mätare i varje lägenhet och ett system för avläsning och debitering. HSB beskriver att undermätarna kan läsas av trådlöst och att varje medlem kan få en egen inloggning med timvärden.

Lönar sig gemensam el för bostadsrättsföreningen?

Ofta, men inte alltid. Besparingen kommer främst från att föreningen betalar en fast nätavgift i stället för en per lägenhet, och ibland från ett lägre elpris för större volym. Mot det står investeringen i mätare, ansvaret för mätningen och administrationen. Ju fler lägenheter, desto större chans att det lönar sig.

Ett räkneexempel med påhittade siffror visar hur ni räknar. Anta en förening med 40 lägenheter där nätbolagets fasta avgift per lägenhet är 1 500 kr om året. Med eget abonnemang för varje lägenhet betalar medlemmarna tillsammans 60 000 kr om året i fasta nätavgifter. Med ett gemensamt abonnemang betalar föreningen i stället en fast avgift för en större säkring, låt säga 15 000 kr. Skillnaden, 45 000 kr om året, ska täcka:

Post i exempletPåhittat belopp
Fasta nätavgifter före, 40 × 1 500 kr60 000 kr per år
Fast nätavgift för gemensamt abonnemang15 000 kr per år
Bruttobesparing på fasta avgifter45 000 kr per år
Mätare och installation, 40 × 4 000 kr, avskrivet på 12 årcirka 13 300 kr per år
Avläsning, debitering och system10 000 kr per år
Nettobesparing i exempletcirka 21 700 kr per år, cirka 540 kr per lägenhet

Alla belopp är påhittade för att visa uträkningen. Ta in ert nätbolags prislista för båda abonnemangen och offerter på mätning innan ni beslutar.

Två saker gör kalkylen osäkrare än de flesta säljsidor säger. Ellevio skriver att elnätskostnaden i stort sett är densamma som före IMD, och att elnätspriserna för flerbostadshus med IMD kan komma att ses över. Det betyder att nätbolaget kan ändra den tariff som besparingen bygger på. Ellevio skriver också att tekniska installationer som IMD från 2026 skrivs av över 10–15 år enligt K3, vilket ger högre årliga kostnader i föreningens resultat. Räkna därför med en känslighetsanalys: vad händer om nätbesparingen halveras?

En förening som har eller överväger stora laddplatser eller solceller ska också räkna på huvudsäkringen och, där nätbolaget har det, effektavgiften. Hur effektavgiften fungerar beskriver vi på effektavgift.

Vad består elpriset av i varje elområde?

För en villa med elvärme kostar elen ungefär 36 479 kr om året i SE1 och 64 971 kr i SE4 med det billigaste rörliga avtalet. Nätavgiften och energiskatten är ungefär lika stora i hela landet, så det är spotpriset som gör skillnaden mellan elområdena.

Elkostnad per år för en villa med elvärme, 20 000 kWh, inklusive moms. Billigaste rörliga avtalet i vår jämförelse med ordinarie pris, snittspotpris oktober 2026, nätavgift i mittenkommunen i elområdet (Boio El).
Elkostnadens delar per elområde, kronor per år för en villa med elvärme
ElområdeSpotprisElbolagets tillägg och avgiftNätavgiftEnergiskattTotalt
SE1 7 608 kr2 885 kr16 986 kr9 000 kr 36 479 kr
SE2 9 130 kr2 885 kr13 906 kr9 000 kr 34 921 kr
SE3 20 513 kr2 885 kr13 175 kr9 000 kr 45 573 kr
SE4 39 180 kr2 885 kr13 906 kr9 000 kr 64 971 kr

Diagrammet visar vad elkostnaden består av för ett hushåll i varje elområde. Med gemensam el kan föreningen bara påverka elbolagets del och de fasta avgifterna. Spotpris, energiskatt och den rörliga nätavgiften per kWh betalas lika oavsett modell.

Vad förlorar medlemmarna med gemensam el?

Medlemmarna förlorar rätten att välja eget elbolag och det konsumentskydd som följer med eget avtal. Konsumenternas Energimarknadsbyrå skriver att den som köper el genom fastighetsägarens gemensamma avtal inte omfattas av konsumentskyddsreglerna i ellagen (Energimarknadsbyrån).

I praktiken betyder det fyra saker för den enskilda medlemmen:

  1. Inget eget val av elavtal. Medlemmen kan inte välja fast eller rörligt, grön el eller ett billigare bolag. Det beslutar föreningen.
  2. Andra villkor vid fel och avbrott. Ellevio skriver att det konsumentskydd som följer av de allmänna villkoren för elnät och elhandel försvinner, bland annat rätten till ersättning vid elavbrott. Rättigheterna styrs i stället av stadgarna.
  3. Inget statligt stöd direkt. Elstödet för januari och februari 2026 betalades till den som stod på elnätsavtalet den 28 februari 2026, enligt förordning 2026:502. Medlemmar i föreningar med gemensam el stod inte på något eget avtal och fick inget stöd. Läs mer på elstöd.
  4. Föreningen bär risken för obetalda avgifter. Ellevio påpekar att föreningen betalar nätabonnemanget även om en boende inte betalar sin del. Det slår på alla medlemmar via föreningens ekonomi.

Det finns också en fördel för medlemmen som sällan nämns. Den som har svårt att få eget elavtal, till exempel på grund av en betalningsanmärkning, behöver inget eget avtal alls. Mer om det på elavtal med betalningsanmärkning.

Ska föreningen välja fast eller rörligt elpris?

Det beror på hur stor del av budgeten elen är och hur mycket risk styrelsen vill ta. Ett fast pris ger en förutsägbar kostnad som är lätt att budgetera och sätta årsavgift efter. Ett rörligt pris har historiskt varit billigare över tid, men kan ge stora hopp mellan månaderna.

För en förening med bara fastighetsel är beloppen ofta så små att valet spelar liten roll. För en förening med gemensam el blir elen däremot en stor post, och då spelar risken roll. Vintern 2022 visade vad som kan hända: rekordpriser som slog igenom direkt på föreningarnas kostnader, medan avgiften var bestämd i förväg.

Tre frågor hjälper styrelsen att bestämma:

  • Klarar föreningens likviditet en vinter med dubbelt så höga elpriser? Om inte, överväg fast pris eller en buffert.
  • Hur ofta justeras avgiften? En förening som kan justera avgiften kvartalsvis tål rörligt pris bättre än en som bara gör det en gång om året.
  • Hur långt fram vill ni binda? Ett fast avtal kan inte sägas upp i förtid utan brytavgift. Läs villkoren för företag noga.

Hur fast och rörligt elpris har stått sig mot varandra år för år finns på fast eller rörligt elpris. Siffrorna där gäller hushållsavtal, men mönstret är detsamma.

Hur upphandlar föreningen elavtal steg för steg?

Börja med att samla föreningens förbrukning och avtal, och be sedan minst tre elbolag om offert på samma underlag. Jämför totalkostnaden per år, inte bara priset per kWh. Gör det i god tid, helst tre månader innan nuvarande avtal löper ut.

  1. Samla uttagspunkterna. Lista varje anläggnings-ID med adress och vad mätaren försörjer. Numret står på elnätsfakturan. Läs mer om anläggnings-ID.
  2. Ta fram förbrukningen. Hämta minst tolv månaders förbrukning per uttagspunkt från nätbolaget, gärna med timvärden. Med timvärden kan elbolaget räkna på ett avtal med kvartspris.
  3. Läs nuvarande avtal. Notera avtalsform, slutdatum, uppsägningstid och vad som händer om ni inte gör något. Elbolaget ska skicka ett meddelande 60–90 dagar före slutet av ett fast avtal (Elhandel 2025 N p. 6.2). Missar ni det kan avtalet förlängas automatiskt.
  4. Bestäm vad ni vill ha. Fast eller rörligt, bindningstid, ursprung på elen och om laddplatser eller solceller ska ingå.
  5. Begär offert. Skicka samma underlag till alla. Be om pris per kWh, påslag, fasta avgifter, bindningstid, villkor för brytavgift och vilka särskilda villkor som gäller.
  6. Jämför på totalkostnad. Räkna förbrukningen gånger priset plus alla fasta avgifter för hela avtalstiden.
  7. Fatta beslut enligt stadgarna. Ett vanligt elavtal för fastighetselen beslutar styrelsen oftast. Att införa gemensam el för lägenheterna påverkar medlemmarnas avgifter och rättigheter, och ska därför tas upp på stämman om stadgarna kräver det.
  8. Skriv under och spara allt. Spara offert, avtal, särskilda villkor och bekräftelse med startdatum.

Ett byte ska vara genomfört inom tre veckor, och elbolaget ska anmäla bytet till nätbolaget minst 14 dagar före startdagen (Elhandel 2025 N p. 2.7–2.8). Vår jämförelse av elavtal gäller konsumentavtal och passar därför inte för föreningens upphandling, men den visar påslag och avgifter som en referens för vad hushållen betalar.

Vad gäller för föreningar utan elavtal från 2027?

Anvisningen av elbolag till kunder utan avtal upphör efter den 30 juni 2027, enligt lagen om införande av elmarknadslagen (2026:1282). I stället ska det finnas en leveransskyldig sistahandsleverantör i varje område, som är den elleverantör som har störst marknadsandel där (elmarknadslagen 1 kap. 5 §).

Den regeln har en gräns som berör större föreningar. Sistahandsleverantörens skyldighet att leverera gäller inte elanvändare med en förväntad årsförbrukning på 100 000 kWh eller mer (elmarknadslagen 12 kap. 4 §). En förening med gemensam el för 50 lägenheter på 2 000 kWh vardera passerar den gränsen redan med hushållselen, före fastighetselen.

Det betyder att en stor förening med gemensam el från juli 2027 inte kan räkna med ett skyddsnät om avtalet löper ut eller elbolaget går i konkurs. Två råd följer av det:

  • Bevaka slutdatumet. Lägg in avtalets slutdatum och meddelandeperioden 60–90 dagar före i styrelsens årshjul.
  • Ha en plan om elbolaget slutar leverera. Ta reda på vad avtalet säger om övertagande om bolaget förlorar sitt balansansvar.

Hur anvisat avtal fungerar fram till juni 2027 beskriver vi på anvisat avtal.

Kan medlemmarna välja eget elbolag om föreningen har gemensam el?

Nej, inte i dag. Med gemensam el har medlemmarna ingen egen uttagspunkt hos nätbolaget, och elen till lägenheten går genom föreningens interna nät. Energimarknadsinspektionen har dock föreslagit att det ska ändras.

I rapporten Ei R2022:12 föreslog Ei att en elanvändare i ett nät som drivs utan nätkoncession, ett så kallat internt nät, ska kunna byta elleverantör fritt, och att den som äger det interna nätet ska medverka till bytet (Ei, 2022-12-20). Ei har hänvisat till artikel 4 i EU:s elmarknadsdirektiv, som säger att kunden fritt ska kunna välja elleverantör.

Förslaget är omstritt. I ett öppet brev till energi- och näringsministern den 14 april 2025 avstyrkte Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Bostadsrätterna förslaget i både Ei R2022:12 och Ei R2025:01 om energidelning. De skriver att över 100 000 hyresgäster i allmännyttan har IMD-el och att en enda mätleverantör hanterar IMD-el för cirka 500 000 bostäder.

Vi har inte hittat något beslut om att införa fritt leverantörsval i interna nät per 29 oktober 2026. En förening som funderar på att införa gemensam el bör ändå ta med risken i kalkylen: blir det fritt val kan modellen behöva göras om.

Kan föreningen dela solel med medlemmarna?

Ja, och möjligheterna blir fler från 2027. Riksdagen beslutade den 15 juni 2026 om elmarknadslagen, som från 1 januari 2027 inför energidelning. Det innebär att en elanvändare kan tillgodoräkna sig förnybar el som producerats på en annan plats i samma elområde, så att den delade elen dras av på fakturan (proposition 2025/26:240).

Energidelning gäller hushåll, små och medelstora företag och offentliga organ, och båda parter måste ligga i samma elområde. Hur den praktiskt ska fungera för föreningar med och utan gemensam el är ännu inte beskrivet i de källor vi har läst.

Redan i dag kan en förening med solceller och gemensam el använda solelen i hela huset. Säljer föreningen el till medlemmarna har det skattekonsekvenser. Enligt FAR:s sammanfattning av Skatteverkets ställningstagande från juni 2024 ska föreningens försäljning av el till medlemmar beskattas, och ligger priset under marknadsvärdet blir det uttagsbeskattning. Ta hjälp av en revisor eller skatterådgivare innan ni sätter pris. Mer om att sälja el från solceller finns på elavtal för solceller.

Korren, Sparkorrens ekorre, posen granskar
Föreningens elavtal tecknas på villkor för företag. Det finns ingen ångerrätt, så läs de särskilda villkoren innan styrelsen skriver under.
Snittspotpris per år och elområde, öre/kWh inklusive moms
ÅrSE1SE2SE3SE4
2021 (1 mån.) 83,3 öre83,3 öre225,9 öre234,2 öre
2022 (10 mån.) 76,0 öre80,3 öre167,5 öre201,9 öre
2023 57,1 öre57,1 öre74,0 öre93,1 öre
2024 35,8 öre35,2 öre51,2 öre71,1 öre
2025 23,1 öre22,8 öre64,2 öre84,0 öre
2026 (9 mån.) 60,7 öre62,6 öre96,7 öre119,8 öre

Tidsviktat snitt av alla timmar och kvartar, inklusive moms. Data från 2021 (december) och framåt. Källa: Boio El (CC BY 4.0).

Vanliga frågor

Måste en bostadsrättsförening ha elavtal?

Ja, för fastighetselen. Föreningen behöver ett elnätsavtal med nätbolaget och ett elhandelsavtal med valfritt elbolag för el till trapphus, tvättstuga, hiss och andra gemensamma delar. Saknas elhandelsavtal får föreningen el från ett anvisat bolag fram till juni 2027, oftast till ett högre pris.

Har en bostadsrättsförening ångerrätt på elavtal?

Nej. Ångerrätten på 14 dagar gäller konsumenter, alltså fysiska personer. En bostadsrättsförening köper el på villkoren för näringsidkare, Elhandel 2025 N, där ångerrätt saknas. Ett avtal som styrelsen har godkänt är bindande direkt, så läs villkoren och priset noga innan ni skriver under.

Kan en medlem välja bort gemensam el?

Nej, normalt inte. Har föreningen beslutat om gemensam el har lägenheten ingen egen uttagspunkt hos nätbolaget, och då finns inget eget elavtal att teckna. Vill en medlem ändra modellen får frågan tas upp med styrelsen eller som motion till stämman. Ei har föreslagit fritt leverantörsval i interna nät, men något beslut har inte fattats.

Är IMD el ett lagkrav för bostadsrättsföreningar?

Nej. Kraven på individuell mätning och debitering i lagen om energimätning i byggnader och Boverkets föreskrifter gäller värme och tappvarmvatten i vissa flerbostadshus. För hushållsel finns inget krav. Gemensam el med IMD är ett frivilligt val som föreningen fattar beslut om enligt stadgarna.

Fick medlemmar med gemensam el elstöd 2026?

Nej. Elstödet för januari och februari 2026 betalades till den som stod på elnätsavtalet den 28 februari 2026. Medlemmar i en förening med gemensam el stod inte på något eget avtal och fick därför inget stöd. Det är en av de skillnader mot eget avtal som styrelsen bör beskriva för medlemmarna.

Hur mycket kan en förening spara på gemensam el?

Det beror på antalet lägenheter och nätbolagets tariff. Besparingen kommer främst från att föreningen betalar en fast nätavgift i stället för en per lägenhet. Dra av mätare, avläsning och administration. Ellevio påpekar att nätkostnaden i stort sett är densamma och att tarifferna kan ses över, så räkna med en marginal.

Vem beslutar om föreningens elavtal?

Ett vanligt elavtal för fastighetselen beslutar styrelsen oftast inom sitt löpande uppdrag. Att införa eller avveckla gemensam el för lägenheterna påverkar medlemmarnas avgifter och rättigheter. Kontrollera vad stadgarna säger och ta frågan till stämman om de kräver det. Spara beslutet i protokollet.

Vad händer om föreningens elbolag går i konkurs?

Fram till juni 2027 anvisar nätbolaget ett elbolag så att leveransen fortsätter. Från juli 2027 tar en sistahandsleverantör över för kunder under 100 000 kWh om året. En stor förening med gemensam el kan ligga över den gränsen och bör därför snabbt teckna nytt avtal om det händer.

Källor