Hoppa till innehållet
Meny

Elräkning: så läser du fakturan rad för rad

En elräkning består av två delar: elhandeln från elbolaget du valt och elnätet från nätbolaget där du bor. Ofta kommer de som två fakturor. Elhandeln visar spotpris, påslag, rörliga kostnader och fast avgift. Elnätet visar fast avgift, överföring och energiskatt. Moms på 25 procent läggs på allt. Bara elhandeln kan du byta.

Sedan 1 januari 2025 styr Energimarknadsinspektionens föreskrifter i detalj vad som ska stå på elräkningen från elbolaget och i vilken ordning. Nedan går vi igenom båda fakturorna rad för rad med två egna exempelfakturor, och vad du ska kontrollera när räkningen är högre än väntat.

Varför får du två elräkningar?

För att el och elnät är två olika avtal med två olika företag. Elbolaget säljer elen, och du väljer det fritt bland över hundra bolag. Nätbolaget äger ledningarna där du bor och har monopol i sitt område, så det kan du inte välja. Därför kommer kostnaderna ofta på två fakturor.

Har elbolaget och nätbolaget samma ägare och du köper el av båda kan du få en gemensam faktura. Mälarenergi och Jämtkraft skickar till exempel samlingsfakturor där elnät och elhandel står i varsitt block, med varsitt bolagsnamn och momsregistreringsnummer. Det är fortfarande två avtal. Byter du elbolag får du två fakturor igen.

Fakturorna går att jämföra rad för rad, eftersom förbrukningen ska vara samma på båda. Båda bygger på samma mätare, som nätbolaget läser av. Skillnaden mellan dem är vad du betalar för: elen i sig, eller transporten av den. Läs mer om elnätet och nätavgiften.

Vad står på elräkningen från elbolaget?

Elbolagets faktura visar vad elen kostar, uppdelat i fasta rader i en bestämd ordning. Vilka rader du ser beror på om du har fast pris, rörligt månadspris eller kvartspris. Sedan 2025 måste bolagen använda samma namn på raderna (EIFS 2024:2, 4 kap. 1 §).

Exempel på elräkning från ett elhandelsbolag med numrerade förklaringar av varje rad
Exempel på en elräkning från ett elhandelsbolag med rörligt pris. Rutorna visar kunduppgifter och anläggnings-ID, elområde, period och förbrukning, raderna medelspotpris, rörliga kostnader, fasta påslag och fast avgift, och längst ned moms, att betala, OCR-nummer och förfallodag. Illustration, inte en verklig faktura.
Rad på fakturanVad det ärEnhet
Medelspotpris (rörligt månadspris)Snittet av elbörsens pris i ditt elområde för alla timmar eller kvartar i månaden, oviktatöre/kWh × kWh
Spotpris (kvartspris eller timpris)Elbörsens pris viktat efter när just du använde elöre/kWh × kWh
Fast elpris (fast pris)Det pris per kWh du låste när du tecknade avtaletöre/kWh × kWh
Rörliga kostnaderKostnader för elinköpet som varierar, till exempel elcertifikat, ursprungsgarantier och avgifter till Nord Pool och Svenska kraftnätöre/kWh × kWh
Fasta påslagElbolagets eget tillägg per kWh, känt i förvägöre/kWh × kWh
Fast avgiftMånads- eller årsavgift, oberoende av förbrukningkr per månad eller dag
Moms25 procent på summankr

Med fast pris står bara fast elpris, fast avgift och moms. Med rörligt pris och kvartspris står de fem raderna i ordningen ovan. Har bolaget ett tillfälligt lägre pris, till exempel en kampanj, ska det stå på fakturan och när det tar slut. Gäller fakturan flera månader ska varje månad redovisas för sig (EIFS 2024:2, 4 kap. 1 §).

Vad som ingår i rörliga kostnader och påslag ska bolaget förklara och prissätta del för del, antingen på fakturan eller på en namngiven sida på webben eller i appen (4 kap. 3 §). Hittar du ingen sådan förklaring kan du begära den. Vad bolagen tar i påslag jämför vi på sidan om påslag på elavtal.

Utöver raderna står även kundnummer, fakturanummer, fakturaperiod, din förbrukning i kWh och avtalets namn. Längst ned står beloppet att betala, OCR-nummer och förfallodag.

Vad står på elräkningen från elnätsbolaget?

Nätbolagets faktura visar vad det kostar att få elen transporterad till din bostad, plus energiskatten. Den har oftast tre kostnadsrader och moms: en fast avgift, en avgift per kWh och energiskatten. En del nätbolag har dessutom en effektavgift.

Exempel på elnätsfaktura med numrerade förklaringar av abonnemang, överföring och energiskatt
Exempel på en elräkning från ett elnätsbolag. Rutorna visar anläggnings-ID och områdes-ID, huvudsäkring, mätarställning före och efter, förbrukning, fast avgift, elöverföring, energiskatt och moms. Illustration, inte en verklig faktura.
Rad på fakturanVad det ärEnhet
Fast avgift eller abonnemangsavgiftAvgiften för att vara ansluten. Den beror främst på huvudsäkringens storlek.kr per år, fördelad per dag eller månad
Elöverföring eller överföringsavgiftTransporten av varje kWh genom nätetöre/kWh × kWh
Effektavgift (hos vissa)Din högsta effekt under en periodkr/kW × kW
EnergiskattStatlig skatt per kWh, som nätbolaget tar utöre/kWh × kWh
Avdrag på energiskatt (i vissa kommuner)Lägre energiskatt i delar av norra Sverigenegativt öre/kWh
Moms25 procent på allt, även energiskattenkr

Överst på fakturan står mätarnummer, mätarställning vid periodens början och slut och förbrukningen i kWh. Där står också om förbrukningen är uppmätt eller beräknad, och ofta din beräknade årsförbrukning. Jämtkrafts exempel visar "fakturastart avläst" och "ordinarie avläsning" med datum, Mälarenergis visar dessutom månadens högsta effekt i kW.

Tre statliga avgifter, för nätövervakning, elberedskap och elsäkerhet, ingår oftast i den fasta avgiften men kan stå på egna rader, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå. På den första fakturan efter inflyttning kan det stå en engångsavgift, som i Mälarenergis exempel.

Effekten är inte alltid en kostnad. Mälarenergi visar effekttoppen på fakturan som information, utan att den påverkar avgiften. Om ditt nätbolag tar betalt för effekt ser du det som en egen kostnadsrad. Läs mer om effektavgift.

Vilka uppgifter måste finnas på en elräkning?

Elbolagets faktura måste innehålla vissa uppgifter enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter EIFS 2024:2, som gäller från 1 januari 2025. Saknas något kan du påpeka det för bolaget.

På elbolagets faktura ska det stå:

  • Anläggnings-ID och områdes-ID, som tillsammans identifierar din leveranspunkt (3 kap. 1 §).
  • Elområde, och området ska kallas just elområde (3 kap. 4 §).
  • "Anvisat avtal" om du inte har valt avtal själv, vad det innebär och hur priset står sig mot bolagets andra avtal (3 kap. 2 §).
  • Hänvisning till Elpriskollen, Energimarknadsinspektionens jämförelsetjänst, på fakturan eller med en tydlig hänvisning till en namngiven sida (3 kap. 3 §).
  • Kontaktuppgift till oberoende energirådgivning, energiochklimatradgivningen.se eller kommunens energirådgivare (3 kap. 5 §).
  • Prisuppdelningen i ordningen ovan, och tillfälliga rabatter med slutdatum (4 kap. 1 §).
  • Hänvisning till information om dina rättigheter, till exempel om byte, brytavgift och fakturering (4 kap. 6 § och bilaga 1).

För nätbolagens fakturor har Energimarknadsinspektionen lagt fram ett förslag till föreskrifter (remiss 2025-11-18). Enligt förslaget ska nätfakturan visa områdes-ID och anläggnings-ID, mätarställningen i början och slutet av varje kalendermånad, vilket elbolag som levererade el under perioden och namnet på ditt elnätsavtal. Förslaget är inte beslutat i det vi har läst, men flera nätbolag visar redan uppgifterna.

Var hittar du anläggnings-ID på elräkningen?

Anläggnings-ID står på både elnätsfakturan och elhandelsfakturan, oftast i en ruta med anläggningsuppgifter nära mätarställningen. Det kan heta anläggnings-ID, anl.id, anläggningsnummer eller EAN-nummer. Bredvid står ofta områdes-ID, en kort bokstavskod för nätområdet.

Anläggnings-ID identifierar din elanslutning, inte dig som person. Det följer bostaden. Du behöver det när du byter elbolag eller flyttar, och Jämtkrafts och Mälarenergis fakturor skriver ut just det bredvid numret. Har du flyttat in i en ny bostad och saknar faktura kan nätbolaget ge dig numret. Se elavtal vid flytt.

Kontrollera att anläggnings-ID är samma på elbolagets och nätbolagets faktura. Skiljer de sig åt kan något ha blivit fel vid registreringen, och då ska du kontakta bolagen.

Vad kontrollerar jag på elräkningen om beloppet är högre än väntat?

Kontrollera perioden, om förbrukningen är uppmätt eller beräknad och vilket avtal och pris som står på fakturan. De vanligaste orsakerna är vinter, en avstämning efter beräknad förbrukning, en kampanj som tagit slut eller ett dyrare avtal du inte valt. Hela felsökningen och hur du reklamerar finns i guiden om hög elräkning.

KontrolleraVar på fakturanVad det betyder
Vilken period fakturan gällerFakturaperiodElen faktureras i efterskott. Decembers förbrukning kommer ofta på januarifakturan.
Om förbrukningen är beräknadMätvärden, "beräknad" eller "uppmätt"En avstämning mot verklig förbrukning kan ge en stor efterdebitering.
Om flera månader står på samma fakturaSpecifikationen, en rad per månadUteblivna fakturor samlas på en. Du har då rätt till räntefri avbetalning.
Om en rabatt har tagit slutRad för tillfälligt lägre pris, med slutdatumKampanjpriset gällde bara en tid. Se vad avtalet kostar nu.
Avtalets namnÖverst i elhandelsdelenStår det "anvisat avtal" har du inte valt avtal, och det är oftast dyrare.
Om ett fast avtal har förlängtsAvtalets namn och pris per kWhFasta avtal förlängs ofta automatiskt till ett nytt pris.
EffektavgiftRad på nätfakturanEn hög topp, till exempel laddning och uppvärmning samtidigt, höjer nätkostnaden.
Förbrukningen jämfört med i fjolDiagram eller "beräknad årsförbrukning"En ny värmekälla, elbil eller kallare vinter syns här.

Vintern är oftast förklaringen. I Konsumenternas Energimarknadsbyrås exempel för en villa med elvärme kostar januari ungefär 4,7 gånger så mycket som juli. Det beror mest på att förbrukningen är högre när det är kallt och mörkt, men spotpriset är också ofta högre på vintern.

Korren, Sparkorrens ekorre, posen laser rakning
Börja med perioden och om förbrukningen är uppmätt eller beräknad. Där finns förklaringen till de flesta oväntade elräkningar.

Vad är normal elförbrukning att jämföra elräkningen med?

En mindre lägenhet använder normalt omkring 2 000 kWh per år och en villa med elvärme omkring 20 000 kWh, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Jämför med förbrukningen på din elräkning, men räkna på ett helt år, inte en månad.

BostadNormal förbrukning per årPer månad i snitt
Mindre lägenhet (etta eller mindre tvåa)2 000 kWhcirka 170 kWh
Större lägenhet5 000 kWhcirka 420 kWh
Villa utan elvärmecirka 5 000 kWhcirka 420 kWh
Villa med elvärme och varmvattencirka 20 000 kWhcirka 1 670 kWh

Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå, uppdaterat 2026-04-15. Snittet per månad är vår uträkning. En villa med elvärme använder betydligt mer på vintern och mindre på sommaren än snittet.

Elbolaget ska visa din historiska förbrukning tillsammans med kostnaden när du loggar in på Mina sidor eller i appen. Har du timpris eller kvartspris ska kostnaden visas per timme eller kvart (EIFS 2024:2, 3 kap. 7 §). Där ser du när på dygnet förbrukningen ligger. Vad elnätet kostar i din kommun ser du på elkostnad per kommun, och vad du betalar per kWh totalt på vad kostar el per kWh.

Vad gäller när elräkningen bygger på beräknad förbrukning?

Elbolaget ska fakturera efter uppmätt förbrukning. Bara om mätvärden saknas får det fakturera en beräknad förbrukning, och då ska det stå på fakturan (Elhandel 2025 K p. 3.4). Beräkningen ska bygga på din tidigare förbrukning.

När de riktiga mätvärdena kommer stäms fakturorna av. Det finns tre skydd för dig:

  • Rabatt efter lång tid. Har bolaget fakturerat beräknad förbrukning i mer än åtta månader sedan senaste uppmätta faktura ska avstämningen sänkas med 15 procent av skillnaden (p. 3.5).
  • Räntefri avbetalning. Du har rätt att dela upp det avstämda beloppet i lika många delbetalningar som perioden motsvarar (p. 3.5).
  • Tolv månader bakåt. Har bolaget inte fakturerat alls på grund av egna fel får det inte kräva betalt för el som är äldre än tolv månader (p. 3.7).

Har du betalat en faktura som du i god tro uppfattade som slutlig för en period behöver du inte betala mer för den perioden (p. 3.9). Har bolaget tagit för mycket betalt ska det rättas utan dröjsmål, oftast på nästa faktura (p. 3.8).

Får elbolaget ta betalt för fakturan?

Nej. Varken elbolag eller nätbolag får ta ut en avgift för fakturan eller för fakturaunderlaget, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå och Energimarknadsinspektionens sammanställning av dina rättigheter (EIFS 2024:2, bilaga 1). Det gäller även pappersfaktura.

Elbolaget får däremot ta ut en avgift för det betalsätt du väljer, men den får inte vara högre än vad betalsättet kostar bolaget. Bolaget ska erbjuda flera betalsätt och får inte missgynna dig för ditt val (Elhandel 2025 K p. 4.2). Har ni inte kommit överens om något annat skickas fakturan med post (p. 4.1). Du har rätt att få den elektroniskt.

När ska elräkningen betalas och hur ofta kommer den?

Förfallodagen ska vara tidigast 20 dagar efter att fakturan skickats, och som huvudregel inte före den 28:e i månaden (Elhandel 2025 K p. 4.1). Du har rätt till faktura minst en gång per kvartal och kan alltid välja månadsfaktura (p. 3.4).

De flesta elbolag fakturerar månadsvis i efterskott. Bixia, Fortum och Telinet skriver det i sina villkor. Det betyder att fakturan i november gäller oktobers förbrukning. Med rörligt pris kan bolaget inte heller fakturera förrän månaden är slut, eftersom medelspotpriset räknas fram i efterhand.

Betalar du för sent får bolaget ta ut dröjsmålsränta och avgift för påminnelse (p. 4.3). Har du betalningsanmärkningar kan ett nytt elbolag kräva säkerhet eller förskott, högst fyra månaders beräknade avgifter, som ska återlämnas efter sex månader med betalningar i tid (p. 4.4).

Vad händer om du inte kan betala elräkningen?

Kontakta elbolaget direkt och be om en avbetalningsplan. Elen får bara stängas av om skulden är väsentlig och bolaget följt en lång process med varningar och underrättelse till socialnämnden. Det tar flera veckor och kan stoppas.

Enligt de allmänna villkoren (Elhandel 2025 K p. 5.2–5.3) gäller i korthet:

  1. Avtalsbrottet ska vara väsentligt. Tillsynsmyndigheten anser att det är det om en enskild skuld är över 1 000 kr eller om du inte betalat minst två fakturor som förfallit nära varandra, enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå.
  2. Du ska ha uppmanats att betala inom skälig tid och fått veta vilka alternativ som finns för att undvika avstängning.
  3. Därefter ska du delges en uppmaning att betala inom tre veckor, och samtidigt ska socialnämnden i kommunen underrättas.
  4. Elen får inte stängas av om socialnämnden inom de tre veckorna tar på sig skulden, om du betalar, eller om fordran är tvistig.
  5. Elen får aldrig stängas av om det kan leda till personskada eller omfattande sakskada.

Är du oenig om beloppet ska du bestrida fakturan skriftligt och förklara varför. Då får bolaget inte inleda avstängningen för den delen. Den del ni är överens om ska betalas. Skulder som bara består av inkassokostnader räcker inte för avstängning.

Hur ser slutfakturan ut när du flyttar eller byter elbolag?

När avtalet upphör ska du få en slutfaktura inom sex veckor från att leveransen slutade (Elhandel 2025 K p. 3.10). Den ska bygga på insamlade mätvärden, och efter slutfakturan får bolaget inte fakturera mer.

Slutfakturan kommer från det gamla bolaget, och den första fakturan från det nya bolaget gäller från startdatumet. Vid en flytt får du två slutfakturor, en från elbolaget och en från nätbolaget, och två nya fakturor för den nya adressen. Ta en bild på mätaren på flyttdagen om du vill kunna kontrollera avläsningen. Se elavtal vid flytt och säga upp elavtal.

Vilken del av elräkningen kan du påverka?

Elhandelsdelen påverkar du direkt genom att byta till ett billigare elavtal. Det är gratis och ska vara klart inom tre veckor. Nätavgiften och energiskatten kan du inte välja, men du kan påverka dem genom hur mycket el du använder och genom rätt säkringsstorlek.

Del av elräkningenKan du påverka den?Hur
Spotpris, påslag, rörliga kostnader, fast avgiftJaByt elavtal, välj avtalsform efter förbrukning
Förbrukning i kWhJaAnvänd mindre el, särskilt på vintern
Tidpunkt för förbrukningJa, med kvartsprisFlytta tvätt och laddning till billiga timmar
EffektavgiftDelvisUndvik att flera stora apparater går samtidigt
Fast nätavgiftDelvisKontrollera att huvudsäkringen inte är större än du behöver
Överföringsavgift och energiskatt per kWhNejBestäms av nätbolaget och riksdagen

Jämför avtal för din förbrukning och ditt elområde i jämförelsen av elavtal.

Vanliga frågor

Varför får jag två elräkningar?

Du har två avtal: ett med elbolaget som säljer elen och ett med nätbolaget som äger ledningarna där du bor. Elbolaget väljer du själv, nätbolaget bestäms av adressen. Har båda samma ägare kan du få en gemensam faktura, men kostnaderna står då i två separata block. Byter du elbolag får du två fakturor igen.

Vad betyder medelspotpris på elräkningen?

Medelspotpris är snittet av elbörsens pris i ditt elområde för alla timmar eller kvartar i månaden. Det är oviktat, så alla kunder med rörligt månadspris betalar samma snitt oavsett när de använder el. Med kvartspris står i stället spotpris, som är viktat efter när just du använde el.

Varför står energiskatten på elnätsfakturan?

Energiskatten tas ut av nätbolaget, som sedan betalar den till staten. Den står därför på elnätsfakturan, inte på fakturan från elbolaget. Skatten är densamma per kWh i hela landet, utom i vissa kommuner i norra Sverige där den är lägre. Moms tas ut även på energiskatten.

Vad är anläggnings-ID?

Anläggnings-ID är ett nummer som identifierar din elanslutning. Det står på både elnäts- och elhandelsfakturan, ofta tillsammans med områdes-ID. Numret följer bostaden, inte dig. Du behöver det när du byter elbolag eller flyttar. Saknar du faktura kan nätbolaget ge dig det.

Varför står det beräknad förbrukning på min elräkning?

Då har bolaget inte fått några mätvärden och fakturerar efter en uppskattning byggd på din tidigare förbrukning. När verkliga mätvärden kommer stäms det av. Har uppskattningen pågått i mer än åtta månader ska avstämningen sänkas med 15 procent av skillnaden, och du har rätt till räntefri avbetalning.

Får elbolaget ta ut en fakturaavgift?

Nej. Varken elbolag eller nätbolag får ta betalt för fakturan eller fakturaunderlaget, inte heller för en pappersfaktura. Bolaget får däremot ta ut en avgift för vissa betalsätt, men bara vad betalsättet faktiskt kostar. Står det en fakturaavgift på din elräkning kan du bestrida den.

Hur lång tid har jag på mig att betala elräkningen?

Enligt de allmänna villkoren ska förfallodagen vara minst 20 dagar efter att fakturan skickades, och som huvudregel tidigast den 28:e i månaden. Betalar du för sent får bolaget ta ut dröjsmålsränta och påminnelseavgift. Kan du inte betala, kontakta bolaget och be om en avbetalningsplan innan förfallodagen.

Varför är min första elräkning så hög?

Kontrollera tre saker. Perioden: elen faktureras i efterskott, och fakturan kan gälla mer än en månad. Engångsavgifter: hos vissa nätbolag står en avgift för inflyttning på första fakturan. Mätvärdena: saknade du elnätsavtal vid inflyttningen kan mätaren ha lästs av sent, vilket påverkar fakturan. Är något fel, kontakta bolaget skriftligt.

Källor