Anläggnings-ID: vad det är och var du hittar det
Anläggnings-ID är ett nummer på 18 siffror som pekar ut just din elmätare, alltså uttagspunkten där du tar ut el från nätet. Svenska anläggnings-ID börjar med 735999. Numret står på elräkningen från både elnätsbolaget och elbolaget, tillsammans med ett områdes-ID på tre bokstäver. Du behöver det främst när du flyttar eller byter elavtal.
| Fakta om anläggnings-ID | |
|---|---|
| Längd | 18 siffror |
| Börjar med | 735999 |
| Identifierar | Uttagspunkten (elmätaren), inte personen eller huset |
| Vem bestämmer numret | Elnätsbolaget, med ett prefix från GS1 Sweden |
| Var det står | Elnätsfakturan och elhandelsfakturan |
| Hör ihop med | Områdes-ID, tre bokstäver för nätavräkningsområdet |
| Behövs när | Du byter elbolag, flyttar eller kontaktar nätbolaget |
Vad är ett anläggnings-ID?
Ett anläggnings-ID är den unika identiteten för en elanläggning, i praktiken mätpunkten där elen mäts. Energimarknadsinspektionen definierar det som en unik identitet för identifiering av elanläggning (EIFS 2024:2, 2 kap. 1 §). Numret följer mätpunkten. Det ändras inte när någon flyttar in eller ut.
Det är därför numret är så användbart. Ett namn eller en adress kan stavas på flera sätt, och i ett flerfamiljshus finns det många mätare på samma gatuadress. Anläggnings-ID pekar ut exakt en mätare. På fakturor kallas det ibland anläggningsnummer, anl. id eller EAN-nummer. Jämtkrafts faktura skriver till exempel "Anl. id/EAN-nr".
Hur är numret uppbyggt?
Ett svenskt anläggnings-ID är ett så kallat GSRN-nummer från standardiseringsorganisationen GS1. Det består av 18 siffror: ett företagsprefix, ett löpnummer och en kontrollsiffra längst bak, enligt GS1 Sweden.
| Del | Siffror | Vad den betyder |
|---|---|---|
| 735999 | 1–6 | Gemensamt för alla svenska elnätsföretag |
| XXX | 7–9 | Unikt för elnätsföretaget som tilldelat numret |
| Löpnummer | 10–17 | Nätföretagets egen numrering av sina anläggningar |
| Kontrollsiffra | 18 | Räknas fram ur de övriga siffrorna |
GS1 Sweden tilldelar varje elnätsföretag prefixet 735999XXX, där de tre sista siffrorna är unika för företaget. Sedan numrerar nätföretaget sina anläggningar själv. Siffrorna 7 till 9 visar alltså vilket nätföretag som har skapat numret.
Var hittar du ditt anläggnings-ID?
Det enklaste är att titta på en elräkning. Elbolaget måste skriva ut anläggnings-ID och områdes-ID på fakturan, enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter EIFS 2024:2, 3 kap. 1 §. Nätbolagen skriver också ut det på elnätsfakturan.
Så letar du:
- Elnätsfakturan. Leta efter rutan med anläggningsuppgifter, ofta bredvid mätarnummer och mätarställning. Mälarenergis exempelfaktura har en ruta med rubriken att uppgifterna ska uppges vid byte av elhandelsföretag.
- Elhandelsfakturan. Samma nummer står där, eftersom det är kravet i EIFS 2024:2.
- Mina sidor eller appen hos nätbolaget eller elbolaget.
- Elmätaren. Vissa mätare har numret på en etikett. Annars står där mätarnumret, som nätbolaget kan använda för att hitta anläggnings-ID.
- Nätbolagets kundtjänst. Uppge adress och, i flerfamiljshus, lägenhetsnummer.
Vill du förstå resten av fakturan, se vår genomgång av elräkningen rad för rad.
Vad är områdes-ID, och varför står det bredvid anläggnings-ID?
Områdes-ID är en kod på tre bokstäver som pekar ut det nätavräkningsområde där mätaren finns. Tillsammans bildar områdes-ID och anläggnings-ID identifieringskoden för leveranspunkten, som elbolaget ska skriva på fakturan (EIFS 2024:2, 3 kap. 1 §).
Nätavräkningsområden fastställs av Svenska kraftnät. Ett exempel: i juni 2026 beslutade Svenska kraftnät att inrätta nätavräkningsområdet Degerträsket med områdes-ID DGT, i elområde SE1. Varje område hör till ett av de fyra elområdena.
Områdes-ID är inte samma sak som elområde. Elområdet (SE1 till SE4) avgör spotpriset. Områdes-ID är mycket finare indelat och används när nätbolagen och Svenska kraftnät räknar ihop hur mycket el som har gått in och ut. Vilket elområde du bor i kan du slå upp med postnummer på elområden.
När behöver du ditt anläggnings-ID?
Du behöver numret när någon annan än du ska hitta rätt mätare. Det gäller framför allt fyra situationer:
| Situation | Varför numret behövs |
|---|---|
| Du tecknar elavtal för en ny bostad | Elbolaget måste anmäla rätt mätare till nätbolaget senast 14 dagar före start |
| Du byter elbolag på samma adress | Det nya bolaget anmäler bytet för din uttagspunkt |
| Du har två mätare, till exempel villa och garage | Varje mätare har ett eget nummer och ett eget avtal |
| Du kontaktar nätbolaget om avbrott eller mätvärden | Numret pekar ut exakt din anläggning |
Ett byte av elbolag ska kunna genomföras inom tre veckor från din begäran, och det nya bolaget ska anmäla bytet senast 14 dagar före start (Elhandel 2025 K, p. 2.9–2.10). Har du numret till hands minskar risken att avtalet hamnar på fel mätare. Saknar du det kan nätbolaget ta fram det med hjälp av adressen, och i flerfamiljshus lägenhetsnumret, enligt Vattenfall och Fortum. Jämför avtal för adressen på jämför elavtal.
Hur får du anläggnings-ID när du flyttar?
Vid flytt har du sällan en gammal faktura för den nya bostaden. Fråga i den här ordningen:
- Säljaren eller den som bor där nu, som har elräkningen.
- Hyresvärden eller bostadsrättsföreningen, som ofta vet vilket nätbolag och vilken mätare som gäller.
- Nätbolaget för adressen. Uppge adress, lägenhetsnummer och tillträdesdag.
Teckna gärna elavtalet tre till fyra veckor före flytten. Hela gången steg för steg finns i elavtal vid flytt. Vet du inte vilket nätbolag som äger nätet där du flyttar, se elnät och nätavgift.
Vad gäller i nybygge och i lägenhet?
I ett nybygge är det nätbolaget som skapar numret för den nya anslutningen, eftersom det är nätföretaget som numrerar sina anläggningar (GS1 Sweden). Elbolaget kan inte anmäla leverans förrän anslutningen finns hos nätbolaget. Kontakta därför nätbolaget tidigt om du bygger nytt, och fråga när numret blir klart.
I flerfamiljshus har varje lägenhet med egen mätare ett eget anläggnings-ID. Därför frågar nätbolaget efter lägenhetsnumret. Ingår elen i hyran har du ingen egen mätare och inget eget nummer. Då är det fastighetsägaren som har avtalet för husets gemensamma mätare.
Vad händer om numret är fel?
Ett fel anläggnings-ID kan göra att elavtalet startar på någon annans mätare eller inte startar alls. Märker du felet, kontakta elbolaget direkt. Elbolaget som anmält bytet ska utreda saken med nätbolaget och normalt ge besked inom 14 dagar (Elhandel 2025 K, p. 2.15).
Kontrollera därför första fakturan efter ett byte eller en flytt. Anläggnings-ID, adress och startdatum ska stämma.
Ska du vara rädd om ditt anläggnings-ID?
Ja, lite. Numret är inte hemligt på samma sätt som ett lösenord, men det är en av uppgifterna som behövs för att anmäla ett elbyte på din mätare. Lämna det bara till elbolag du själv har valt att teckna avtal med. Vid telefonförsäljning är ett muntligt ja aldrig nog: avtalet gäller bara om du accepterar skriftligt efteråt (Elhandel 2025 K, p. 2.4).
Har du fått ett avtal du inte bett om, läs om att säga upp elavtal och om ångerrätten på 14 dagar.
Vanliga frågor
Hur många siffror har ett anläggnings-ID?
Ett svenskt anläggnings-ID har 18 siffror och börjar alltid med 735999. De sex första siffrorna är gemensamma för alla elnätsföretag, de tre följande är unika för nätföretaget, och den sista siffran är en kontrollsiffra. Numret följer GS1:s standard för identifiering av mätpunkter.
Är anläggnings-ID samma sak som mätarnummer?
Nej. Mätarnumret är numret på själva mätaren. Anläggnings-ID är numret på mätpunkten, alltså uttagspunkten, och det är det numret elbolaget anmäler till nätbolaget. Båda står ofta i samma ruta på elnätsfakturan. Se till att du lämnar anläggnings-ID, som har 18 siffror och börjar med 735999.
Ändras anläggnings-ID när jag byter elbolag?
Nej. Numret hör till mätpunkten och bestäms av elnätsbolaget. Det är detsamma oavsett vilket elbolag du har och vem som bor i bostaden. Det är just därför det nya elbolaget använder numret när bytet anmäls till nätbolaget.
Kan jag teckna elavtal utan anläggnings-ID?
Elbolaget måste veta vilken mätare avtalet gäller, så numret behövs i något led. Har du det inte kan nätbolaget ta fram det med adressen, och i flerfamiljshus lägenhetsnumret. Det är säkrast att ha numret själv, särskilt vid flytt till en adress där du inte bor än.
Var står anläggnings-ID på elräkningen?
Det står i rutan med anläggningsuppgifter, ofta tillsammans med områdes-ID, elområde, mätarnummer och mätarställning. Elbolag måste skriva ut anläggnings-ID och områdes-ID på fakturan enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter EIFS 2024:2. Leta efter orden anläggnings-ID, anl. id eller EAN-nummer.
Har ett garage eller en laddbox eget anläggnings-ID?
Bara om det har en egen mätare från nätbolaget och ett eget nätavtal. Då har det ett eget anläggnings-ID och behöver ett eget elavtal. En laddbox bakom husets vanliga mätare har inget eget nummer, utan elen räknas in i husets förbrukning.
Vad är skillnaden mellan områdes-ID och elområde?
Elområdet, SE1 till SE4, avgör vilket spotpris du betalar. Områdes-ID är en kod på tre bokstäver för det nätavräkningsområde där mätaren finns, och det finns många sådana i varje elområde. Svenska kraftnät fastställer nätavräkningsområdena.
Källor
- GS1 Sweden, Identify and label electrical installations, (hämtad 2026-10-29)
- Energimarknadsinspektionen, EIFS 2024:2 om elleverantörers information till elanvändare, 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 §, (hämtad 2026-10-29)
- Svenska kraftnät, Beslut 2026/2897 Etablering av nätavräkningsområdet Degerträsket (DGT), 2026-06-22, (hämtad 2026-10-29)